Bakgrund allmänt. Från 20-talet och framåt utvecklades kollektivhusidén i Sverige, efter förebilder från främst Frankrike och USA. Till en början var det radikala intellektuella som var pådrivande med bland andra Alva Myrdal som en av förespråkarna. Då det inte fanns några statliga intressen av att utveckla kollektivhus byggdes de första på privata initiativ av arkitekter och byggmästare med visioner om nya boendeformer. Under 30-, 40- och 50-talen byggdes tolv kollektivhus i olika delar av Stockholm. Den främsta idén tycks ha varit att avlasta förvärvsarbetande kvinnor från hushållsarbete. Idag har tyngdpunkten flyttats från service i form av hushållsarbetet till att främja gemenskapen mellan hyresgästerna.

Cigarrlådans historia. Hökarängens kollektivhusgrupp bildades i samband med starten av Hökarängens stadsdelsförnyelseprojekt i mars -85. Kollektivhusgruppen ville genom att skapa bogemenskap samtidigt skapa ett starkare socialt skyddsnät förutom det värde man tyckte sig finna i att dela vardagen med andra människor.

Vid starten fanns inget speciellt befintligt hus eller någon nybyggnad på gång, men bl.a. diskuterades att bygga en kollektivhusvilla (SMÅA).

Tidigt bestämdes att det bästa vore att ta itu med ett redan byggt hus för att kunna hålla hyran nere så mycket som möjligt, till skillnad från de nyproducerade kollektivhusen som hade höga hyresnivåer.

Våren -86 fick gruppen nys om den tomma ”Stargym”-lokalen (ursprungligen byggd som ett flickhem 1950-55, 1956-70 var lokalen ett s.k mödrahem) på Tobaksvägen 22, 24 & 26. Lokalen var belägen i ett område som var färdigbyggt 1950 och förvaltades av Stockholmshem. Även lokaler i markplanet skulle snart stå tomma och outhyrda. Ännu pågick fritidshemsaktiviter där. Dessa skulle flytta till Parkleken Fagerlid alldeles intill. Kollektivgruppen beslöt sig därför att fråga Stockholmshem om de ville medverka till att kollektivisera huset. Alla sa ja och projektet fick också stöd av stadsförnyelsegruppen, som bestod av tjänstemän från bl.a. Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret.

Idén var alltså att sammanställa ett kollektiv av enskilda smålägenheter samt en större lägenhet, en s.k. storfamilj. Dessutom skulle en lokal tillhörande hela kollektivet iordningställas för en vardaglig gemenskap, matlag och samvaro.

Gruppen startades till största delen av föräldrar till barn som gick i Martinskolan, Waldorfskolan som också låg nära fastigheten. I ”Martinbladet”, skolans tidning, annonserades det efter intresserade. Andra annonser sattes in: ”Stockholm Information” en gratistidning, ”LS-bladet” (interninformation för Stockholms Lokala Samorganisation, SAC). Dessutom sattes lappar upp i andra kollektivhus.

Man hade en frekvent kontakt med politiker och beslutsfattare inom bostadsförmedlingen, Stockholmshem, socialförvaltningen m.m. Men det var viktigt att förankra idén även hos de hyresgäster som bodde i huset. Gruppen bjöd in de boende till informationsmöte den 17/9 -86 i Fagerlidsparken.

Ovanstående är hämtat ur brev och protokoll från de första åren. Det mesta av stoffet är hämtat från Anna Waernhoffs olika skrivelser till myndigheter och protokoll, här sammanställt av Johan Stenberg.

Kommentarer inaktiverade.